Studie- och konferensresor
Anställda som åker på en studie- eller konferensresa, som betalas av arbetsgivaren, ska inte beskattas för värdet av resan så länge det handlar om en renodlad studie- eller konferensresa.
Ett litet inslag av nöje och rekreation under resan innebär i regel inte att resan blir skattepliktig för den anställda. Om inslaget av nöje och rekreation har en mer framträdande roll kan dock resan, helt eller delvis, betraktas som en skattepliktig förmån för den anställda.
Förmånsbeskattning kan aktualiseras om resan sker exempelvis under en helg, till en mycket avlägsen plats eller till ett populärt turistmål. Att kurser och konferenser förläggs till ett populärt turistmål behöver dock inte innebära att resan betraktas som en skattepliktig förmån för de anställda. Det avgörande är hur stort inslaget av nöje och rekreation är.
Bedömning av förmånsbeskattning
För att kunna bedöma om en anställd ska förmånsbeskattas för en studie- eller konferensresa måste man ta hänsyn till flera olika faktorer, bland annat syftet med resan, vilken nytta resan kan få för arbetsgivarens verksamhet, val av resmål och studiernas eller konferensens uppläggning.
En viktig omständighet är den tidsmässiga fördelningen mellan studier/konferens och andra aktiviteter under resan. För att räknas som en studie- eller konferensresa måste resan innehålla en inte oväsentlig del effektivt arbete. Som en tumregel bör studie- eller konferenstiden vara minst sex timmar per dag. Under en vecka bör den effektiva studie- eller konferenstiden omfatta minst 30 timmar, jämnt fördelade under veckan.
Medföljande make
Den förmån som uppkommer när arbetsgivaren låter exempelvis den anställdas make följa med på en resa ska värderas till marknadsvärdet. Det är den anställda som beskattas för värdet av förmånen och arbetsgivaren ska redovisa förmånen i arbetsgivardeklarationen.
Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag
När studie- eller konferensresan är en skattepliktig förmån ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter och om möjligt göra skatteavdrag. Underlaget för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag ska vara förmånens beräknade värde.