5 tips för dig som privatperson eller enskild näringsidkare.
Hyr ut din bostad
Sedan några år tillbaka är det väldigt förmånligt att hyra ut hela eller delar av sin privatbostad. Om du har möjlighet har du chans att få in lite extra pengar under året – till låg eller ingen skatt alls. Från uthyrningsintäkterna får du nämligen dra av 40 000 kr i fast belopp. För småhus som du äger får du dessutom dra av 20 % av hyresintäkten.
Hyr du ut ett småhus för 50 000 kr blir det alltså helt skattefritt, får du hyresintäkter på 80 000 kr blir 56 000 kr skattefria och resterande 24 000 kr får du skatta för i kapital med 30 % skatt. Vid uthyrning av bostadsrätter eller hyreslägenheter får du utöver det fasta avdraget dra av den hyra som belöper på den uthyrda delen. Avdragen får dock inte överstiga hyresintäkterna och reglerna gäller inte vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare. En rätt bra deal för den som har möjlighet!
Investeraravdraget
Sedan slutet av 2013 kan du ha rätt till ett investeraravdrag om du satsat privata pengar på aktier i ett mindre aktiebolag vid bildandet eller vid nyemission. Om du funderar på att investera i bolag kan du alltså göra det och ha rätt till investeraravdrag om du uppfyller villkoren. Du kan få avdrag på upp till hälften av din betalning för andelarna men max med 650 000 kr per år, vilket motsvarar förvärv av andelar för 1 300 000 kr.
Om du t ex deltar i en nyemission där du får teckna en aktie för 100 kr styck och tecknar dig för 500 aktier betalar du 50 000 för detta. Om alla villkor för investeraravdraget är uppfyllda kan du få ett investeraravdrag som är 25 000 kr, vilket ger en skattereduktion på 7 500 kr (25 000 x 30%). Om du missat investeraravdraget i dina deklarationer tidigare kan du alltid gå tillbaka och begära omprövning och lägga till ett yrkande om investeraravdrag förutsatt att det är max 5 år bakåt och såklart att du uppfyller villkoren för investeraravdraget.
Byt till färre karensdagar
Enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare som betalar egenavgifter har normalt 7 karensdagar, vilket är den grundläggande karenstiden. Men du kan också välja 1, 14, 30, 60 och 90 karensdagar. Skillnaden i egenavgifter är marginella för den som har 1 dag jämfört med den som har 7 dagars karens och tjänas snabbt in om man som företagare blir sjuk. Självklart kan det också löna sig att välja 90 dagars karens – det minskar ju dina egenavgifter – men om du blir sjuk står du också utan ersättning i hela 90 dagar. (På den del av inkomsten (tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp (341 250 kr år 2018) räknas procentsatsen alltid efter 7 karensdagar.) Du ändrar dina karensdagar genom Försäkringskassan.
Värt att nämnas är att om du väljer en kortare karenstid så gäller den inte för sjukdomar som du varit hemma från ditt arbete för de senaste två åren (vanliga sjukdomar som förkylning och magsjuka räknas normalt inte). Ändringen börjar gälla efter en uppsägningstid, vilken är lika lång som det antal dagar din karens förkortas. Om du närmar dig 55 år är det absolut dags att fundera över detta, för när du väl är 55 år kan du inte längre ändra till en kortare karenstid.,
Se över F-skatten
Utgångspunkten är att vi alla ska betala rätt skatt, varken mer eller mindre. Därför bör du några gånger under året kontrollera att du debiteras rätt preliminärskatt. I början av varje år är Skatteverket skyldig att bestämma hur mycket preliminärskatt du ska betala och om du inte lämnat in en preliminär inkomstdeklaration kommer beräkningen grunda sig på den senaste slutliga skatten som sedan räknas upp. Men det är ju inte säkert att du kommer ha högre inkomster under 2018 och då bör du lämna in en preliminär inkomstdeklaration för att debiteras rätt preliminärskatt. Anledningen till att du bör kolla över preliminärskatten några gånger per år är dels att du är skyldig att lämna en preliminär inkomstdeklaration om du tror att din slutliga skatt kommer att bli högre än din preliminärskatt (med ca 30%).
Dels för att du inte ska betala mer preliminärskatt än den slutliga skatten. Om du tror att din slutliga skatt kommer understiga preliminärskatten är det bättre att använda pengarna för att utveckla verksamheten än att låta dem ligga på skattekontot. Särskilt som det numer inte är särskilt hög ränta på skattekontot.
ROT-arbeten
Numer kan du få ROT-avdrag med 30 % av arbetskostnaden (max 50 000 kr) vid ROT-arbeten som renovering, byte av fönster, målning, mm. Det kräver en inkomst på minst ca 166 000 kr, men tänk på att skattereduktionen för ROT (och RUT) kommer i slutet av avräkningsordningen bland skattereduktionerna. Om den slutliga skatten blir lägre än de totala skattereduktionerna, innebär detta att en del av avdraget inte kommer att kunna utnyttjas.
Om du redan nu vet att du inte kommer att komma upp till en nödvändig inkomst (eller snarare inte betala tillräckligt med skatt) kan det vara en idé att antingen skjuta lite på ROT-arbetet eller att försöka förhandla med hantverkaren om att betala efter årsskiftet.
Att redan nu ge en sådan lång betalningsfrist fungerar antagligen inte, men under sen höst/tidig vinter kanske det kan bli aktuellt. (Det förutsätter ju också att du kommer att höja din inkomst under nästa år för att kunna utnyttja ROT-avdraget då.)
Att få preliminär skattereduktion för ROT-avdraget, trots att du vet att du inte kommer att ha tillräckligt med skatt att avräkna ROT-avdraget mot, kan ibland vara en bra idé. Det blir som ett räntefritt lån, så länge du betalar din restskatt innan kostnadsränta börjar ticka under första delen av nästa år.
