Hur kan jag minska min klimatpåverkan?
Vi behöver alla ändra våra vanor och vårt sätt att konsumera för att nå klimatmålen. Det finns mycket som du kan göra redan idag för att minska din klimatpåverkan.
Vår klimatpåverkan i Sverige är i snitt nio ton per person och år, vilket är avsevärt högre än det globala genomsnittet. Parisavtalets mål är att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under två grader och sträva mot att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Det innebär att de genomsnittliga globala utsläppen bör vara högst ett ton per person 2050.
Vad vi som privatpersoner gör är en viktig faktor för att minska de globala utsläppen av växthusgaser.
Alla val som vi gör är viktiga och kan bidra till att vi minskar våra utsläpp. Om du känner att just dina val inte påverkar tillräckligt mycket och känns oviktiga – tänk om! Hur du agerar kan påverka att andra gör mer klimatsmarta val. Genom att resa med flyg mindre ofta, förändra våra matvanor och köpa begagnat istället för nytt gör stor klimatnytta och kan minska din klimatpåverkan med flera ton per år.
De sista 3–4 ton utsläpp per person som inte kopplar till hushållens konsumtion är svårare att direkt påverka själv eftersom det är utsläpp som härrör till exempel från byggande av infrastruktur eller konsumtion inom den offentliga sektorn.
Ansvaret för att minska utsläppen ligger inte endast på konsumenten utan delas även med den offentliga sektorn och näringslivet.
Våra resvanor har störst klimatpåverkan
Flygresor är för många den största källan till utsläpp. Till exempel släpper en tur-och-retur-resa till södra Spanien i genomsnitt ut motsvarande cirka ett ton koldioxid per resenär (inklusive höghöjdseffekten). Att resa mer sällan, välja en kortare resväg och vara borta längre när man väl reser är sätt att minska sin klimatpåverkan.
På din flygbiljett kan du se din klimatpåverkan eller så kan du använda ICAO:s flygutsläppskalkylator för beräkna dina utsläpp.
Observera att dessa utsläpp inte inkluderar den så kallade höghöjdseffekten vilket innebär att din klimatpåverkan i genomsnitt är ungefär dubbelt så stor under längre flygresor. Detta då utsläpp på hög höjd ger upphov till bland annat kondensstrimmor, kväveoxider och partiklar som också har en klimatvärmande effekt.
Att välja tåget eller resa kollektivt är alltid bättre jämfört med en fossildriven bil. Om du behöver ta bilen så är det bättre att samåka och välja en miljövänlig bil. En medelstor bil släpper ut i snitt nästan två kg växthusgaser per mil. Om en familj reser ungefär 2 000 mil per år motsvarar det fyra ton per år.
Du kan beräkna dina utsläpp av växthusgaser och jämföra dem med andra transportslag i beräkningsverktyget nedan.
Vad vi äter spelar stor roll för klimatet
Att minska vår konsumtion av vissa livsmedel såsom rött kött har stor betydelse för att få ner våra utsläpp. Idag orsakar endast konsumtionen av kött knappt ett ton utsläpp per person och år i genomsnitt i Sverige.
Livsmedelverket rekommenderar att vi inte äter mer än 500 gram rött kött per person och vecka av hälsoskäl, idag äter vi ungefär 600 gram i genomsnitt. Att kunna säga hur mycket kött du kan äta en genomsnittlig vecka för att du ska komma under en total klimatpåverkan på två ton beror på hur mycket man reser och konsumerar i övrigt.
Det enkla svaret är att vi behöver äta mindre rött kött och ost. Att minska konsumtionen av rött kött är en effektiv åtgärd för att minska vår klimatpåverkan och speciellt viktig då det är svårt att minska utsläppen från produktionen. Exakt hur mycket som är hållbart för att klara klimatmålen är svårt att säga då det beror på hur mycket man släpper ut i övrigt.
Även om köttkonsumtionen måste minska för klimatets skull så har betande djur även en positiv påverkan på miljön, exempelvis genom ökad biologisk mångfald.
Läs mer om hur produktion och konsumtion av livsmedel påverkar klimatet och andra miljökvalitetsmål
Hur vi väljer att bo påverkar klimatet
Att välja att bo på mindre yta och att byta till en mer klimatsmart uppvärmning kan ha en stor skillnad beroende på hur ditt nuvarande boende ser ut.
Du kan även påverka genom att energieffektivisera ditt boende. Isolera fönster och dörrar för att minska uppvärmningsbehovet.
Du kan minska din energianvändning genom att sänka inomhustemperaturen något. Hushålla med varmvatten och använd diskmaskin istället för att diska under rinnande vatten. Tvätta dina kläder i lägre temperatur och häng din tvätt istället för att torktumla. Håll rätt temperatur i dina vitvaror, minus 18 grader i frysen och plus fem grader i kylen.
Om du behöver nya möbler, apparater och elektronik tänk på att återbruk och köp av begagnat alltid är bättre än att köpa nytt. Reparera istället för att byta ut dina vitvaror och byt ut gamla vitvaror mot mer energieffektiva när det väl är dags.
Hur den el som du använder har producerats påverkar också klimatet. Här kan du välja att köpa miljömärkt el från förnybara källor eller kanske investera i egen produktion av förnybar el genom att installera solceller på taket.
Svensk konsumtion av textilier bidrar till negativ miljöpåverkan
Att producera textilier och kläder orsakar inte bara utsläpp av växthusgaser utan orsakar även miljöpåverkan genom användning av stora mängder råvaror, kemikalier och vatten samt utsläpp till mark och vatten vid odlingen av till exempel bomull. Svenskarnas klädinköp gav 2017 en klimatpåverkan som motsvarar 4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-eq) totalt över hela livscykeln. En fördubblad livslängd av alla textila produkter skulle kunna minska klimatpåverkan till nästan hälften.
Varje svensk konsumerar runt 14 kilo textil per person och år. Sedan 2000 har konsumtionen ökat med 3,5 kilo. Den ökade konsumtionen bidrar till flera miljö- och hälsoproblem. Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i priserna på textilen och arbetskraften billig är tillgången på billiga textilier hög. Följden blir hög konsumtion och låga incitament att återanvända och återvinna. Kläder produceras som inte håller länge, eller slängs fast de är hela, vilket betyder att resurser förbrukas i snabb takt och miljöutsläppen blir onödigt höga. Det är också svårt för konsumenter att bedöma vad som är bra respektive dåliga produkter.
Våra besparingar påverkar klimatet
Hur du sparar dina pengar påverkar också klimatet. I stor utsträckning bidrar våra besparingar idag inte till den omställning som krävs för att nå klimatmålen. Oavsett om du har pengar på ett sparkonto, i en fond eller i aktier i ett företag, kan de vara både till nytta och till skada för klimatet. Du kan begära att den som förvaltar pengarna redovisar om de används på ett sätt som inte går ihop med våra klimatmål. Om pengarna används på fel sätt eller om den som har dina pengar inte kan redogöra för hur de används kan du kräva en förändring eller byta bank och fondförvaltare.
Klimatkompensera som en sista utväg
Det är alltid bättre att undvika att ge upphov till utsläpp om du vill minska din klimatpåverkan. Men om det inte går så kan du klimatkompensera. Att klimatkompensera innebär att du betalar för en minskning av en angiven mängd utsläpp någon annanstans eller att mängden utsläpp tas upp i skog och mark. Därmed kan du kompensera för utsläppen från till exempel en flygresa eller hela din livsstil. Eller varför inte ge bort det som present!
Det finns olika sätt att klimatkompensera. Det vanligaste är att köpa en utsläppsminskning som skapats genom klimatkompensationsprojekt, ofta i utvecklingsländer. Typiska projekt kan exempelvis vara energiåtgärder där fossila bränslen ersätts med förnybar energi, till exempel genom att byta ut till renare spisar eller genom att installera solpaneler. Andra projekt kan syfta till att öka upptaget och lagringen av koldioxid genom exempelvis trädplanteringar. För att säkerställa att utsläppsminskningen är verklig bör projekten vara certifierade enligt någon av de standarder som har utvecklats.
